Is this it? What this is? Was that it?

Se detta och känn lite av det jag känner:
http://video.msn.com/?mkt=sv-se&vid=d9504b94-b024-4e60-89bc-d4ab2155006a&from=SVSE_WOWTV&tab=m1193650393955


Och nu kommer känslorna. Legend. När jag ser detta så känns det overkligt att en människa som är så uppmärksammad/ älskad/ hatad/ kännd ens kan gå bort. Självklart har han fått fler tribute redan än vad någon annan som är antingen uppmärksammad eller älskad eller hatad eller kännd någonsin kommer få. Om du tittar på filmen en gång till efter din lässtund så kanske du tänker på att (sol sa) "Han har så jävla stora händer". Jag hade faktiskt inte tänkt på det innan, men är det stora händer man ska ha för att bli lika stor som han var så kanske jag kan ta mig dit om jag köper en asstor villa och startar ett asbra band som gör precis vad jag säger åt dom att göra. Och en och annan livvakt som hänger på 24/7. Ändå är han ödmjuk. Och uppskattar det som ges, även om han också hatar det media skriver,

  En annan del av min bild av honom är att han skulle vara en slags docka som inte finns på riktigt, Även om jag fattar att hans dans och sång inte kan komma utav en livlös docka, men man ser liksom att han rör sig, precis som vem som helst. Och han tackar för uppmärksamheten. Dessutom förstår jag nu vad folk menar med snygg gång. Michael går tamejfan snyggt. Dock kan vi nog vara överens om att han kanske tog i lite med opperationer och ingrepp åt olika håll. 

  Vi tackar dig Michael. Hoppas du har en fin tid i Nangijala. 
  Och att Vi kanske får vår This Is It-konsert där istället?
















Nu ska jag ta mig samman. Jag ska ta mig vatten över huvudet. Jag ska sikta högt. Jag ska se Rebecca. Regisserad av Alfred Hitchkock. Hoppas den är dälig så jag kan sova inatt.
Så, Hej så länge.

Tribute to Michael Jackson

  Innan jag påbörjar alla redan sagda ords, och börjar bresentera mina egna känslor inför det faktum att han faktiskt inte finns längre, så ska jag nämna några väl valda ord (kanske) om den gånga veckan.

  Veckan som gick var veckan då Borlänges folk nästan fördubblades (original: 39 000 invånare, förra veckan: 39 000+36 000 idioter som campar. Antal sålda biljetter allt som allt: 41 000. Ja, stackars Borlänges renhållningsverksamhet är vad jag försöker säga). Supervarmt, supermycket folk, massa nudlar i magen. Och själv fick jag höra: "Här försöker man komma ifrån jävla Lerum och så träffar man DIG här??". Jag känner kanske lite samma. Speciellt sista natten när jag blir utdragen ur mitt tält i sovande mentalitet(??) och faktiskt käde för att springa efter er dumma jävlar och skarka er i skrevet. Ja, nog om den natten. Chris Cornell imponerade och detsamma gjorde Laleh och hennes nya grymma sound och band. Jävligt bra. Little Marble, Maria Mena, Sophie Zelmani och Sofia Karlsson var lite utav lugnet på festivalen. Ungefär som fösta duschen efter hemkomsten. Så tycker jag. Och Maria- Du borde vara besviken över att det inte kom fler, inte överraskad över att vi stod och sjöng med i dina fina låtar!! 




 
 Även om vi bodde på Pessegatan 3 så var det faktiskt rätt fint. Och även om tältet säkert fortfarande luktar asmycket kiss och bilderna av alla tusen penisar jag har kvar på näthinnan som jag sett bara under denna festivalen så är jag nöjd med biljetten och det fina sällskapet, de meningslösa lekarna, sångena om Sandrita, Girls on Tour, reunion med martin, axel(en sek typ) och johannes och att jag åkte med just dessa människorna. Ja, den finns det ju mindre öppna sinnen att stöta ihop med på en sådan tillställning då folk från småhålor och stora städer slås samman.

  Jag måste också få säga att Peace & Love verkligen har lyckats med Ljuset. Det var väldans coolt! Ja, det var det. Strax över till Michael.

Du som har spotify får lite länkar att stilla nyfikenheten med:
Chris Cornell: http://open.spotify.com/artist/0XHiH53dHrvbwfjYM7en7I
Laleh: http://open.spotify.com/artist/62QZPjYQMoo5g56FP9Webq
Little Marbles: http://open.spotify.com/artist/2hYBe8Grg34vuHFjVucm18
Maria Mena: http://open.spotify.com/artist/3rTRHzFfbTk5GL3LpYZGHR
Sofia Karlsson: http://open.spotify.com/artist/2tKGISNf0bei0IxfLQGMEt
Sophie Zelmani: http://open.spotify.com/artist/59hh4MU8JBy0tvPlhz5fzk


Michael Jackson 1958 - 2009

Jag, och en viss skribent för Aftonbladet, tror i samfund att alla kommer att minnas exakt vad man gjorde och vart man var när man fick beskedet att Michael, eller Mikaeel, har gått bort. Jag för min del fick det berättat för mig av Lykke Li, efter hennes konsert. Det Var stört. Folk grät och ingen lämnade festivalområdet oberörd. Galen fakta. Kungen av Pop Finns inte. Förvisso bringar det glödje med alla skämt som har att göra med honom, men världen gråter fortfarande. Ja, bokstavlig så gråter världens musiker. Om en månad kommer det bara finnas "Tribute to Michael Jackson"-plattor/-filmer/-dokumentärer osv. 

  En så simpel grej som att sjunga lite på Smooth Criminal, eller heal the world ,eller whatever leder ju tanken till honom. Jag menar- hur ofta tänker du på Elvis liksom? Ja, detta skulle egentligen bli ett aslångt tributeinlägg, men jag orkar inte nu. Jag ska ut med viktoria och se till att ingen snor Härlande Tjärn. Upp och iväg.

Och här har ni länken:
http://open.spotify.com/user/liscano/playlist/40vISkkpAZEXljGl4l2nlr



Vila nu ordentligt. Det är mycket kvar att göra.

Tänk tänk tänk


En evighet

.. en kooort sekund... osv
schlager är det som aldrig dör. heller inte behovet av sketpapper. det är väl typ det.
I juli tror jag att livet som P5ing kommer dra igårng på riktigt. Jag hoppas på en slant efter något evetuellt preformens på Stabbetorget.

Dagens är Daughters- John Mayer. Som Vanligt. Sen behöver jag fortfarande hjälp med att tanka upp en videojävel på bloggfan. Stina? Kaffe och IT, i ett kök? IT-Köket?




Jo, Jag ville bara säga att jag faktiskt vill ha fler sånna söndagarfyllda av lugn tillsammans med dig.

Deltagarlista:

Här kommer något så aktuellt att Aktuellt förlårar monopolet på namnet på sitt tråkiga, deprimerande, monotona program!!!!!!!!!!

Angående Peace and Love 2009- vi är ju något stücke lerumspack som ska dit. Detta betyder att vi har mycket att uträtta på plats i Borlänge.
Torsdagkväll/natt: Campingrace, del ett.
Alla som vill får vara med. Från hela landet- alla nationaliteter och dialekter får vara med och springa över campingområdet. Vi har en kanin som gömmer sig på campingen och poängen med hela sprinten är inte att fånga kaninen, utan att springa så fort man kan till andra sidan campingen, och sen tillbaka- hälla i sig en öl. De 10 första som lyckas med detta går vidare till semifinal!!
Fredagkväll/natt: Campingrace, del två(L).
Nu är det dags för de tio vinnarna att samlas och semifinalen inleds. Dock är det endast lerumsfolk som får vara med i semifinalen för annars blir det tråkigt. Alltså sållas dom som inte är lerumspack bort från listan tills det att listan innehar namn såsom Matilda, Amanda, Hannes, Carl, Mårten osvosv. Samma regler som föregående dag: Kaninen finns där men gör ingen som helst nytta mer än att existera och göra livet surt för alla deltagande. De tre vinnarna från detta racet går vidare till FINALE GRANDE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Lördagkväll/natt: Campingrace, avgörande FINALE GRANDE!
Nu är det spännande. Deltagarna har ingen möjlighet att backar ur nu! De är tre kvar, bland tusentals sökande och det hemliga priset väntar. Hejarklacken består av hela campingen och alla är med på vad som komma skall: Kaninen kommer sabba JÄRNET för deltagarna, Det kommer vara mer fest än ever i vägen för dom, de kommer vara fulla som svin och springa åt helvete vingligt!!! Spänningen kommer vara olidlig, och racet likaså. Vem vinner och vem försvinner? Missa INTE nästa del av Campingracet3000 2009!!!

Vad sa du nu då???! haa!? Vad säger du?!?! Inte lika säker på din sak nu kanske?!?!?!??


Såhär glad blev förra årets vinnare av Campingrace 3000.

nu när himlen öppnar sig.

sitter jag här och är lite bitter, men ändå rätt glad. för Sol är här.

Och regnet har inget slut. Ibland undrar jag hur löven orkar med. De borde ha asmånga blåmärken.


Nu har jag tänkt igen!!

Jag blir själv dagens tänkare för jag hara bara umgåtts med mig själv hela dagen.
Vad sägs om en makeover? bara en total makeover? Det är lockande måste jag säga- till tusen. Något annat som är lockande är att sätta mig i repan flera dagar i rad och bara öva öva öva ensam utöver repen. plocka upp alla gamla noter och ta mig an dom. Be lasse ge mig en övning sm jag ska bli grym på!! det är sommartid och inspirationen flödar. Det finns mycket att göra. Efter makeovern är det bara trist så det blir väl i höst i en lya i Jönköping hoppas jag. Och på tal om det så ska jag posta svar på studentrummet nu. Och hoppas ännu mer!

Färsta delen i makeover'n:


fan vilken grym kamera jag har!!!!

Mys solo, alltså ensam.

   Alla har vi varit sjuka och suttit hemma en hel dag och ännu mer. och är det inte en viss känsla? Idag har jag liksom inte gjort ett skit. (det är alltså inte mer än äta, snora, snyta mig, hämta longboarden från källaren, handla lite frukt, ätit upp all frukt, druckit te, tittat på en asdålig svartvit film om en kines på ettan, top model, family guy, sex and the city(pågående), druckit massa vatten, ringt sjukvårdsupplysningen för pappa trodde att jag har svininfluensan)

   Ja, om man radar upp det så så är det ju rätt mycket, men dagen går ju fortfarande långsamt. Hur faan lyckade min mamma underhåålla mig när jag var liten? om jag är snart 20 och rastlös så jag klättrar på väggarna- hur var jag inte när jag var liten då? Jag fattar inte vart all energi kommer ifrån. Sen undrar jag lite om det är konstigt att prata med sig själv och hålla en enmannakonversation i en timme när man är ensam hemma?

    Förövrigt så fick jag ett askonstigt mail från en snubbe som påstår att han bor i London och vill att jag ska åka ditoch jamma med honom. Du som sagt till Mr. London att jagh spelar- Ljug och säg att du sa fel namn.Säg att du menade Luschenco. Sanna Luschenco. Cooool!

Ja, det var väl det fär nu.

Snart kommer Sol hem!



Bilder från Picknickfestivalen. Nu på Fridlund & Culler.

 





David, David, David. Fjärde gången gillt. Tack för denna gången också. Och fina låtar.


Bilder från Pickncickfestivalen 2009. Delar av dom.


   

  


Grannar. Varför inte Grannfejden?

Ja, deras buskar hängde ut över vår gång in till vårt hus och vi bad dom klippa den för grenarna var i vägen och man fick gå dubbelvikd och när det regnat så tog vi hellst bakvägen för att inte bli helt dränkta av vattnet som låg på bladen. Så vi klippte till och tog bort det som störde oss. Då blev de arga och satte ut en stol med en lapp som var klädd i texten "NI FÅR KLIPPA EJ VÅRA BUSKAR". Sen fick vi skäll. Dags för TVdebut.

Sen skulle jag vilja skuta salut för Coca-Cola. Frät sönder mina tänder. Det där är nog den mest påtagliga känslan ever av att tänderna verkligen går sönder. Bedrövligt.

Picknickfestivalen 2009

Det var oerhört lyckat och David Fridlund framkallade tårar i fler än två par ögon. Och dans vid scenen, ingen karatefylla utan bara vanliga dödliga människor som ville gå på världens härligaste endagarsfestival på Apslätten, Kålltorp.
Tack tack. mer info och bilder kommer med tiden:

www.vipafilten.se



Min egen favorit är ju david, och jag är fortfarande lycklig över att jag hann se dig. Bra bra!
Och dagens låt: True Colors - Ane Brun.

RSS 2.0