Praktikus, Lotta på Liseberg, Carl-Einar Häckner m.m

 

Jag ska skriva rapport på det där.


0 veckor, 0 dagar

På lördag åker jag och Sofie till Gotland,  till Almedalveckan. Med oss tar vi instrument och varandra. Anställda av BRIS kommer vi spela på alla möjliga platser under veckan, och under veckan kommer deet upp lite klipp på YT, förhoppningsvis någon slags update här. Kanske en videoblogg? Här? Utlånad blogg goes videoblogg? Ja? kanske det- vi ser vad som händer!!


Juli kommer vara spela spela spela och hänga Pfemme- som just fått en fin recension i  GBG Fria! försöker lägga upp den snart. www.myspace.com/p5record

Har för övrigt hittat den stulna basen. Måste hitta produktnummer för att kunna bevisa att det är min bas. En stämmskruv jag själv bytt och ett ärr från repan känns bara jobbigt att se, speciellt som jag inte vet hur min bas kommit tillbaka till samma återförsäljare som jag själv köpte den från i januari -08 efter att den vart stulen på julafton -09. Känns det pepp? Nej. Hittar inte en bild jag trodde jag hade på baksidan av huvudet där produktnummret också står. ÅH SUG!



Idag står det en Sector 9 för mycket i min hall, ett paraply extra.


see you// foo fighters

jag tänkte skriva något långt och bittert, men sket i det.


Picknickfest


Hänga Oaz1


Hänga järnet


Hänga kungsports


Hänga fint


Galen_gubbe_men_sjukt mycket_kunskap_ och_respekt


Hänga W


Vinna slagsmål


Rigga lite


Ljuda lite

Musse Hasselvall @ Picknickfestivalen 2010

Skrivmani och jävligt tjocka moln.

Precist, exakt, helt träffsäkert. Känslan är densamma som slår mig i magen som när jag ser en WW.II-film eller en fransk / spansk heart breaking-film. Jag sover fortfarande gott, tack och lov. Men jag blir aldrig mätt och är aldrig pigg. Jag glöder inte till och skriker på dig när du klampar över mig, jag skrattar inte hejdlöst åt värdelösa skämt. Jag ser inte fram emot imorgon eller nästa vecka. Jag ser knappt den tiden? Ingen struktur eller plan för vad jag ska göra, och det som ska göras har jag ingen vidare motivation för nu. Svårigheten i att finna samhörighet och föra samtalen vidare stör mig och jag koncentrerar mig mer på hur jag ska uttrycka mig än att tänka ut vad jag ska få fram.

För att tillhöra gruppen. Tillhörafasen är enormt energikrävande och jag frågar om jag verkligen vill vara här. Inte om jag får, för det känner jag att jag får. Jag vet att jag kan ta mig samman och spela på den, på Tillhörafasen. Men det är väl knappast värt det? Kanske borde jag dra och hyra en film. En riktigt jobbig film som följer med mig i en dagdröm. För att veta att ett annat öde är hemskt och illa åtgånget. Då vet jag också att jag inte har det så hemskt illa.

Men nej, istället hyr jag liftarens guide till Galaxen och kollar igenom ett gäng BBC.dokumentärer om välrdens olika naturförhållanden.

Det känns, och alla vet att det känns. Alla vet hur det känns, alla har varit där. När det kommer vet ingen men alla räknar på att det kommer över en från och till, helst forserar vi momenten så att det förskjuts och inte träffar just det och det datumen för då ska vi ut med det gänget och ha kul. Förbannat så kul vi ska ha det.

Ljus, el, musik, bild, foto, självransakan, kläder, fantasi, tillhörighet, analys av sociala spel och seende ut ett slags genusperspektiv. Det är inte kul? Är det bittert att alls leva? Nej, så långt går jag helst inte i detta. Lite kamp och motgång. Så mycket som jag har haft gratis och en motgång knäcker mig. Nej nej- Bort och ut. Förändring som jag själv genomgår och tar mig förbi. Sen kommer kanske något mer gratis.  Så länge jag tar tillfället i akt så kommer det att försvinna och sen kommer jag ha mer i bagaget.

"Å andra sidan trodde jag heller inte att jag skulle låta mig underhållas av ellära eller ljusspridningsgrader "





Paralleller vi drar i språket förundrar lika mycket som det stör och är jävligt fult. Det jag ser som former av paralleller; titta på det och tänk på vad de egentligen innebär:
- Nej, ska en börja tänka på refrängen kanske?
- Jag föll handlöst för henne.
- Jag är helt såld.
- Du vände mig ryggen.
- Så jävla hög.
- Nära skjuter ingen hare. <-- MB.




Inte så mycket prestige. Inget att slåss för. Inget att haka upp sig på. Grundläget var inte alls stabilt.

The Cove

Med all respekt för det egna valet, för den aktiva handlingen och för valmöjligheten du faktiskt har. Varsågod:

- Den enda anledning jag ser, för att hon inte lyssnar på mig så fort vi diskuterar Vegeraiansk- eller vegansk mat är att jag är vegeterian, äter inte dött djur av så många anledningar och det är mitt aktiva val i en del av min tillvaro och livsstil.

- Jag kan inte äta en annan varelse av etiska skäl, eller för att det skulle vara gott. Jag avsäger mig rätten att ta ett liv för min egen vinning. Moralfrågor kommer inte på tal ; " Jag håller en hundvalp framför dig i min ena hand. I min andra hand håller jag en död kyckling. Om du inte äter upp den redan döda kycklingen kommer jag att döda hundvalpen- vad gör du? " Jo, min gravt sjuke vän. Jag hoppas att jag hinner döda dig innan du dödar djuret.

- " Om vi slutar äta djur kommer djuren dö ändå, och inte klara sig i ett fritt tillstånd." Nej, och just därför slutar vi föda upp djur för slakt. I Sverige klarar vi oss utan kött. Vi klarar oss på annan föda, som vi faktiskt har råd med. Tänk igenom det och fråga så kommer jag med råd.
Om du nödvändigtvis måste äta upp kossan/grisen/fågeln/björnen/kaninen/snigeln/gräshoppan - Vilt i all ära. Djuret har haft ett liv som du tar själv, på egen hand. Du sköter ditt eget köttintag från noll till att det ligger på din tallrik.  Klarar du av det? Är det ovärt för dig att vara kapabel till mord på människa, kanske det känns lika ovärt att mörda ett djur. Så värsågod; käka upp de djur som finns kvar och kommer dö av rörelsehinder och sjukdommar efter att ha varit instängd hela sitt liv. Dit men inte längre.

- Skulle du äta upp din katt om den dött?

- Människomord:
  1. En mor ser sitt barn bli mördat. Hon får panik och flyr av instinkt.
  2. Hon blir infångad igen av en människa, med kniv / svärd / krok / machete.
  3. Paniken försvinner inte utan försöket att fly och unkomma sin mördare fortsätter.
  4. En krok fångar henne; igenom skinnet, igenom muskler och in i hennes kropp. Hon sitter fast, det i plågor.
  5. Hon står försvarslös och kan varken röra sig fram eller tillbaka.
  6. Närapå strandsatt skärs nacken av.
  7. Nästa mor går åt, på samma sätt.
  8. För nöjets skull.

- Delfinmord:
  1. En mor ser sitt barn bli mördat. Hon får panik och flyr av instinkt.
  2. Hon blir infångad igen av en människa, med kniv / svärd / krok / machete.
  3. Paniken försvinner inte utan försöket att fly och unkomma sin mördare fortsätter.
  4. En krok fångar henne; igenom skinnet, igenom muskler och in i hennes kropp. Hon sitter fast, det i plågor.
  5. Hon står försvarslös och kan varken röra sig fram eller tillbaka.
  6. Närapå strandsatt skärs nacken av.
  7. Nästa mor går åt, på samma sätt.
  8. För nöjets skull.
http://www.youtube.com/watch?v=Bd_IZ011Tuk&NR=1
Delfinerna utanför japans kust går åt, utan att mördas för vidare ändamål. Vilken anständig människa ägnar sig åt mord på heltid? Delfinerna går inte att ätas, de säljs utspridda i tornfiskburkar för att de inte går att säljas. Vilket i sin tur är farkligt för den saten som äter upp "tornfisken" då delfinerna utanför den kusten innehåller ohälsosamma mängder Zink. Vidare pga. förorening.

- Tänk dig en torktumlare. En sån en har i tvättstugan. Där häller vi i SJUUKT många ägg, befruktade. De kläcks häri och ut på ett rullband kastas små kycklingar. Snurrigt, förvirrat och helvetiskt ohumanskt. Du måste hålla med om att det är ett märkligt förstamoment i livet.
Bandet rullar på och en bit bort sitter personalen(!!!!!!) och kontrollerar, sorterar (!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!) kycklingarna : pojkar på ena bandet, och flickor på andra. För att följa pojkarnas liv till slutet; deras band styrs mot ett hål, de trillar ner i hålet och ner i en köttkvarn. Välkommen till himlen.
Flickornas band; bandet åt detta hållet rullar på mot en slags skena med små klovar monterade därpå. Personalen (!!!!!!!!!!!!!!!!!! EH !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!) Plockar snällt upp dom och fäster kycklingarna, i näbben, i kloven. Där hänger dom. Åker omkring en stund. Tills näbben slipas ner. En efter en efter en efter en. Tänk dig att få dina läppar nedslipade. Det KAN GÖRA ONT. Sen kastas dom ner burar, ett gäng i varje bur. Där får de sitta och picka upp sin mat, växa upp, lägga ägg dag efter dag och till slut dö.
Grattis, du har ett liv du kan nyttja och själv styra över.



- Men du, ät kött om du vill. Men vägra aldrig lyssna på och ta in fakta om vart det kommer ifrån
, hur det kommer till ditt fula korvbröd eller din sallad.

http://www.youtube.com/watch?v=P8RQiQl-5o4&feature=related  <--- 01.37





Detta är mitt statement. Ta in det, ta in vad som står, och be mig kolla upp fakta. Ifrågasätt mig så kan vi prata mer.

RSS 2.0