296 - pass.passiv.passivitet.passivism.

En anledning till att se scener som får magen att vändas ut och in är att du inser att du är inte den mest åtgångna. En annan anledning är att det är mörkt och du kan passa på att klaga lite över hur illa du mår efter klippet- du kan skylla ditt nuvarande tillstånd på något helt annat som med bilder visar hur det kan gå till. Hur andra kan stryka med utan att du själv berörs fysiskt.

Klippet såg jag först idag- i morse visste jag inte ens vem Roy Andersson var. nu hatar jag honom en skvätt pga att jag skyller något annat på ett klipp som jag inte ens kan identifiera mig utan skyler och hoppas aldrig har hänt. Att det aldrig kommer hända. Jag vet att detta har hänt. Jag vet att det kommer hända igen. Jag vet att det händer. Även om du inte ser ögonen på människorna i lastbilen, så ser du i din egen påhittade bild som du skapar i huvudet efter att dörrarna smällt igen, på ett ungefär vad som sker därinne.

Du funderar förmodligen på vad du hade gjort om det var du som var instängd : Vore du där inne- skulle du i panik kasta dig framåt i färdriktningen och försöka undkomma gasen? Eller skulle du slåss för att komma närmare gasinsläppet och få dö lite snabbare- om än så smärtsamt?  Om det var du- du och din lillasyster som just blev sparkad på handen för att dö. Om det var du. Det löjliga är att det är du som står utanför. Det är inte du som vänder på dig och tittar in i kameran- du skulle aldrig visa ditt ansikte för alla tittare. Du skulle aldrig ange ditt namn och din sinnesstämning för någon. Du mördar just nu människor. Du tar liv och du gråter helt passivt. Som åskådare bakom kameran kan du inget göra. Som åskådare kan du bara känna ilska och förbanna döden som alltid annars glorifieras.

Se klart klippet så pratar vi mer sen.


Kommentarer

press [rec]

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0